Rekordmånga barn äter antidepressiva – Johanna började när hon var 10

• Allt fler barn i Sverige behandlas med antidepressiva läkemedel och förra året fick nära 33 000 barn ett recept utskrivet, det är tre gånger så vanligt som för femton år sedan.

• Det här är en effekt av att bättre behandling blir tillgänglig för fler menar somliga, medan andra oroas av utvecklingen.

• "Jag var jättejättedålig och ville inte leva", säger Johanna, som började äta antidepressiva läkemedel när hon var 10 år.

– Jag var ju suicid och mådde väldigt, väldigt dåligt. Det var väldigt mörkt liksom, säger hon.

Rekordmånga barn fick antidepressiva läkemedel i Sverige förra året. Jämfört med för 15 år sedan är det mer än tre gånger så stor andel barn som får ett recept utskrivet idag.

Ökningen förklaras, enligt Socialstyrelsen, av att andelen unga som diagnostiseras med depressioner och ångestsyndrom har ökat.

Hur stor andel av barnen som får sådana här läkemedel skiljer mycket mellan olika regioner.

Jämtland Härjedalen och Jönköping finns bland de regioner där förskrivningen har ökat mest under de senaste åren.

Tipsa Ekots granskande reportrar!
Vet du mer om detta eller om något annat vi borde granska?
Hör av dig till Ekots granskande reportrar eller mejla till redaktionen.
Vill du tipsa krypterat? Använd Radioleaks.

Gotland har länge varit den region som skriver ut mest antidepressiva läkemedel. Där får över 3 procent av alla barn under 18 antidepressiva läkemedel, dubbelt så hög andel som genomsnittet landet.

Överläkare där är Maria Notlind , specialist i barn- och ungdomspsykiatri. Hon menar att bakgrunden till att många får läkemedel hos dem är att barn- och ungdomspsykiatrin där är tillgänglig, utan långa köer - och hon pekar på att läkemedel bara är en av insatserna när barn mår dåligt:

– Det är inte enbart läkemedelsbehandling utan det handlar ju ofta som flera andra olika insatser parallellt, som samtal i olika former det är ju det man börjar med.

Johanna, som vårdats i en annan del av landet, berättar att hon fick antidepressiva läkemedel utskrivna i tio års tid.

Hon är tacksam för mycket av den hjälp hon fått, men är kritisk till att hon fick äta mediciner så länge:

–Jag kan absolut tänka mig att de här medicinerna är bra om man tar det under en kort period. Det är som en kickstart liksom från att må väldigt dåligt till att ta sig upp på fötterna igen. Problemet i mitt fall är att jag fick ta det under så lång tid, säger hon.

Nu har Johanna slutat med antidepressiva och mår bra, men hon kämpar fortfarande med att hantera sina känslor.

Hon upplever att hon blev känslomässigt avstängd av medicinerna och att hon var det under en stor del av sin barndom:

–Det gjorde ju att jag aldrig fick lära mig på riktigt att hantera mina känslor och se det som en naturlig del i livet liksom, att det kommer upp- och nergångar, men det är inget farligt om man lär sig hantera dem.

Överläkare Maria Notlind i region Gotland menar att det är viktigt att man inte ser antidepressiva läkemedel som en snabb och enkel lösning:

– Det är ju när man har provat andra insatser som inte har räckt till. Det är extremt individuellt hur man tål medicin, det är liksom inget "quick fix", säger Maria Notlind.

Men hos deprimerade ungdomar som tar de här läkemedlen finns, enligt Läkemedelsverket, en viss ökad risk att för tex självmordstankar, självskadebeteende och aggressivitet, och därför är det viktigt att de barn och unga som får medicin noga övervakas.

Andreas Vilhelmsson, som i sin forskning studerat patienters erfarenheter av läkemedelsbehandling med antidepressiva läkemedel, oroar sig för att bristen på psykologer inom barn och ungdomspsykiatrin gör att läkemedel riskerar att bli en snabb lösning:

–Det gör mig orolig, för detta är en utveckling som vi har sett under väldigt lång tid, att läkemedelsförskrivningen ökar och att det kryper allt längre ner i åldrarna. Och det är framförallt någonting som måste följas upp väldigt aktivt och behandlande läkare i så fall. Många som mår dåligt kanske behöver snarare prata med någon i första läget.

Håkan Jarbin är chefsöverläkare på BUP Halland. Han har bland annat varit rådgivare till Läkemedelsverket och Socialstyrelsen, när de tagit fram sina riktlinjer för medicinering med antidepressiva läkemedel.

Han menar att det är viktigt att man först prövar med samtal - men understryker också att det också är viktigt barn och unga får tillgång till den läkemedelsbehandling som finns:

– Alltså depression är ju, om det får pågå och upprepas, ett allvarligt tillstånd, kroppen är i stress. Så att få stopp på depression och komma ur återkommande depressioner är otroligt viktig för långsiktig hälsa.

Men tror det finns en risk att vi övermedicinerar barn i Sverige?

–Det finns ju alltid en risk, men jag tror att risken för undermedicinering är mycket större att man inte får vård helt enkelt. Men sen finns det ju risk att man inte följer upp det ordentligt. Men riskerna med att gå obehandlad och därmed både lida och få det sämre i framtiden, dom riskerna är ju större.

Johanna heter egentligen något annat.