Professorn: Gasläckan motsvarar 40 procent av Sveriges årliga utsläpp
Den stora gasläckan i Östersjön kan motsvara runt 40 procent av hela Sveriges årliga klimatutsläpp, det säger professorn i kemiteknik på Kungliga Tekniska Högskolan, Christophe Duwig.
Metangas, som läcker från ledningarna, är en mångdubbelt mer potent växthusgas än koldioxid, och påverkar den globala uppvärmningen på ett kraftfullt sätt. Därför har minskade metanutsläpp beskrivits som en nyckel för att öka chanserna att nå 1,5-gradersmålet.
Gasläckan verkar i motsatt riktning, säger Christophe Duwig.
– Metan påverkar växthuseffekten betydligt mer än koldioxid, ungefär 80 gånger mer. Om man vill jämföra är det ungefär som 40 procent av våra årliga växthusgasutsläpp i Sverige, så det är ganska mycket.
Forskare och experter runt om i världen har gjort ungefärliga beräkningar av hur mycket gasen från Nord Stream 1 och 2 kan påverka klimatet. Christophe Duwig, professor i kemiteknik vid Kungliga Tekniska Högskolan, menar att utsläppen av metangas från ledningarna kan motsvara runt 40 procent av Sveriges årliga territoriella utsläpp. Metanutsläppet räknas då om till koldioxidekvivalenter, på 20 års sikt. I går gick Danmarks energimyndighet ut med liknande siffror.
Ledningarna var tagna ur bruk, men fyllda med stillastående gas, när läckan inträffade, och klart är att utsläppet är stort.
– Det här är en ovanligt stor pipeline, den kan transportera 40 procent av den totala gaskonsumtionen i EU, säger Lena Höglund Isaksson, expert på globala metanutsläpp vid forskningsinstitutet IIASA i Wien.
En del av metanet kan stanna i vattnet, vilket skulle vara en fördel för klimatet, men sannolikt blir det bara en liten del.
– En del av gasen kommer att oxidera på vägen upp genom vattnet. Men man ser på bilderna att det formligen bubblar i vattnet, så förmodligen når det allra mesta av gasen atmosfären, säger Lena Höglund Isaksson.
Att minska utsläppen av metan har beskrivits som en nyckel för att snabbt få ned klimatutsläppen och öka chanserna att nå 1,5-gradersmålet.
– Det är väldigt allvarligt faktiskt. Förra året i Glasgow (på FN:s klimatmöte, red:s anm) kom världsledarna överens om att minska metanutsläppen med 30 procent, eftersom det är en viktig källa till växthusgasutsläpp som behöver göras något åt, och läckaget från Nord Stream hjälper definitivt inte, säger Christophe Duwig på KTH.
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Mer om hur vi bedriver vårt arbete