Många utrikesfödda får inte rösta i riksdagsvalet

Många personer födda utomlands får inte rösta i riksdagsvalet, trots att de bott i Sverige i flera år.

Den 13 september är det val till Sveriges riksdag, kommun och regioner. För att få rösta i riksdagsvalet måste man ha svensk medborgarskap. För att rösta i kommun- och regionvalet räcker det med att ha bott i en kommun i Sverige i minst tre år. Enligt statistikmyndigheten SCB har ungefär 193 000 utrikes födda personer bott här i mer än tio år men de har inte svenskt medborgarskap.

En av de är Johannes som egentligen heter något annat. Han har bott i Sverige i 13 år men har fått avslag på sin ansökan om medborgarskap tre gånger för att han inte kan bevisa vem han är. Han kan därför inte rösta i riksdagsvalet och är besviken över att inte få vara med och välja vem som ska styra landet.

– Ja, jag är besviken att jag inte får välja vem min ledare kan vara.

Ludvig Beckman är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Han har forskat om demokrati och medborgarskap. Han säger att det blir ett problem för demokratin om människor lever länge i ett land men inte har möjlighet att påverka besluten. Men alla demokratiska länder har haft olika krav som måste uppfyllas för att man ska få rösta.

– Om människor får leva väldigt länge i ett land utan att ha möjlighet att påverka besluten så är det klart att det är ett demokratiproblem. Men samtidigt så vet vi ju att alla demokratier har alltid haft olika villkor som måste uppfyllas för att man ska få ha rösträtt.

Martin Ericsson jobbar på Lunds Universitet och säger att det är ovanligt att ett land tillåter personer som inte är medborgare att rösta i val till parlamentet. Ett land som inte har det är Nya Zeeland. Där får man rösta i parlamentsval även om man inte är medborgare.

– Nya Zeeland har inget krav. Men generellt så är det mycket, mycket ovanligt med stater som tillåter icke-medborgare att rösta i nationella parlamentsval.

Johannes, som inte kan rösta för att han inte har medborgarskap, säger att han tidigare har röstat i kommun- och regionval. Men han vill vara med och rösta om lagar och andra frågor som påverkar hans liv. Johannes säger att han inte känner sig inkluderad och att det blir svårare att integreras på grund av det här systemet.

– Jag känner mig inte inkluderad även fast jag försöker integrera mig. Men jag känner att systemet försöker ta bort mig från integration.