Det är mycket som stämmer i ”Det är något som inte stämmer”

• Martina Haag regisserar skilsmässofilmen ”Det är något som inte stämmer” som bygger på två av hennes böcker: ”Livet går så fort. Och så långsamt” från 2017 och ”Det är något som inte stämmer” från 2015.

• Filmen växlar mellan två perspektiv: den vuxna Petra som börjar misstänka att hennes man är otrogen och den femtonåriga Petra som växer upp i ett höghus på Lidingö i en dysfunktionell familj.

• Kulturnytts kritiker Nina Asarnoj har sett en välregisserad kombination av feelbad och Bridget Jones och om en skilsmässas brutala smärtpunkter.

Titel: Det är något som inte stämmer
Regi: Martina Haag
Manus: Martina Haag och Peter Arrhenius
Skådespelare: Alexandra Rapaport, Ella Hammarsten Liedberg, Shanti Roney, Jessica Liedberg m.fl.
Genre: Dramakomedi
Betyg: 3 av 5
Går att se: Bio

Året är 2020 och Petra fyller femtio. Hon blir uppvaktad på sängen med ett för dyrt diamantarmband från maken och grattiskramar från döttrarna. I Martina Haags regidebut ”Det är något som inte stämmer” lever den vuxna Petra ett medelklassigt villaliv med välutrustat kök och egen trädgård.

En kontrast till uppväxten i höghuset på Lidingö. I filmens 1985 delade hon ett tunnväggigt rum med lillsyrran, invaderat av hatiska och vinpimplande föräldrar. Jessica Liedberg som den lulligt kontaktsökande mamman med sovrufs i nacken, är en av den här filmens första höjdpunkter.

För det är faktiskt en väldigt bra idé att placera Martina Haag i en registol.

Det är ingen enkel sak att skildra skilsmässosmärta i långfilmsformat. För den vuxna Petra lyckas inte hålla det där löftet hon gav sig själv som femtonåring - att aldrig skiljas. Alexandra Rapaport är lysande i rollen som krackelerande nutidsmänniska. Det är tydligt att de där självhjälpsböckerna och familjeterapin och yogan inte biter på ursmärta. Från boken känner jag också igen det där trixet med att överleva en kvart i taget.

Till och med tidshoppen mellan 50 och 15, fungerar faktiskt förvånansvärt bra, att växla till den unga Petra, även hon spelad med känslig och säker tonårsträff av Ella Hammarsten Liedberg. Det här är helt enkelt en sevärd film, lite feelbad och lite Bridget Jones.