Aldrig försent för känslor i "Känslan av ett slut"
Bioaktuella "Känslan av ett slut" utspelar sig i London och bygger på en prisad kortroman av brittiske författaren Julian Barnes, en på ytan lättsam berättelse om en man som konfronteras med plågsamma minnen från sin ungdom.
Titel: "Känslan av ett slut"
Originaltitel: "The sense of an ending"
Regissör: Ritesh Batra
Skådespelare: Jim Broadbent, Charlotte Rampling, Joe Alwyn m fl
Genre: Drama
Betyg: 3 av 5
Tony befinner sig på en säker plats i livet. Han är egentligen pensionerad, men tillbringar sin tid i sin specialiserade kameraaffär, där en kund mest är till besvär. Han är lyckligt skild, utan att egentligen veta varför. Och när brevbäraren försöker vara social, låter han det falla. Det är inte det att han är en sur gubbe. Han försöker bara undvika att bli blöt i det eviga regn som är livet.
Men så kommer det där brevet, det som påminner honom om något ouppklarat från studenttiden. Mamman till hans dåvarande flickvän Veronica har dött. Och hon har testamenterat honom en dagbok som tillhör hans bästa vän.
Dagboken har jag bränt säger Veronica när de två träffas igen efter minst 40 år. Men den är ju min säger Tony som varken har fantasi eller intresse nog att fråga varför. Jim Broadbent gör sin rollfigur så känsloavvisande som bara en person med starka förträngningsmekanismer kan vara. Och det är en fröjd att se honom i en huvudroll, och tillföra precis den rätta mängden värme för att publiken ska tycka om Tony under all egoism.
Filmen handlar om de tillrättalagda historier vi berättar om oss själva, när sanningen är för smärtsam
För att kunna reda ut varför flickvännens mamma har hans kompis dagbok, tar Tony sin exfru som ett motvilligt vittne till hans berättelse. I tillbakablickar får vi se vad som hände och hur Tony vaknar från sin likgiltiga slummer allt eftersom han förstår.
Filmen handlar om de tillrättalagda historier vi berättar om oss själva, när sanningen är för smärtsam. Den är mer ironisk än "The Lunchbox" och överraskande brittisk. Samtidigt känner vi igen teman från debuten med manligt åldrande och ett försiktigt positivt budskap om att det aldrig är försent för känslor.
Det är fint berättat, men inte livsomvälvande. Alltså helt i Tonys smak.
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Mer om hur vi bedriver vårt arbete