Jasmine: Jag giftes bort på sommarlovet
Jasmine, som bor i Gävleborg, skulle bara åka på semester till sitt gamla hemland under sommarlovet. Istället blev hon tvingad att gifta sig med en man som hon aldrig hade träffat.
När Jasmine var yngre fick hon aldrig ha en pojkvän för sina föräldrar. Pressen var hård från landsmän som bodde på samma ort. En romans skulle kunna förstöra både hennes och familjens rykte.
– Vi fick aldrig ha pojkvän... Det är förbjudet för oss. Min mamma skulle aldrig tillåta att vi har en svensk pojkvän.
Jasmine ifrågasatte varför inte hon fick leva som andra tjejer. Hon började ha byxor på sig, mot föräldrarnas vilja.
Men en sommar när hon gick på gymnasiet förändrades allt. Det som hon trodde skulle vara en vanlig semesterresa till hemlandet slutade med ett tvångsäktenskap.
Hur reagerade du när de först sa att du skulle gifta dig?
– Jag sa, jag känner ju inte honom? En kille som jag inte känner, hur kan jag leva med honom? Men de tyckte att han var en bra kille för mig och att jag skulle ha en tryggare framtid. Men han var över 30 år, och jag var bara tonåring.
Jasmine insåg att hennes enda chans att komma ifrån giftermålet var att spela att hon gick med på det. Bara då skulle de låta henne åka tillbaka till Sverige för att gå klart gymnasiet.
Kvar i Sverige fanns hennes nära vän Layla.
– Jag förstod direkt att hon var tvingad. Jag sa till henne, vad kan jag göra? Men det fanns ingenting som jag kunde göra.
Istället spelade Layla med och låtsades vara glad.
– Jag sa grattis och låtsades. Men jag visste hela tiden hennes plan.
Jasmine tvingades tillbringa en månad i sitt gamla hemland som gift. Bröllopsnatten blev ett övergrepp, eftersom hon egentligen inte ville ha sex med sin nya man.
– Det kändes äckligt att ha sex med honom. Han var så mycket äldre än mig. Mer än tio år äldre. Och jag var ju inte kär i honom, jag kände inte ens honom ju, berättar hon.
Tanken var att Jasmine skulle åka tillbaka till Sverige och fortsätta i gymnasiet. Senare skulle hennes nya man komma efter.
Men när Jasmine kom tillbaka berättade hon vad som hänt. Socialtjänsten kopplades in. Hon skiljde sig, mot föräldrarnas vilja.
– Det tyckte inte min pappa om. Han sa att om man är ung så kan man inte vara skiljd. Du kommer aldrig kunna hitta en ny kille.
Jasmine fick hjälp att skaffa en egen lägenhet, för att komma ifrån familjens kontroll.
Hur kom det sig att du klarade av att ta dig ur det?
Jasmine: Jo, vi fick alltid höra från skolan att det är många flickor som blir bortgifta. De sa att man kan få hjälp, så då sökte jag den hjälpen. Jag var mer öppen, jag kunde säga hur jag mådde och stå upp för mig.
Nu har både Jasmine och Layla hemliga pojkvänner. Något som de aldrig skulle kunna berätta om för sina föräldrar.
– Det kan vi aldrig göra. Annars skulle de säga, ni måste gifta er snart, om en vecka. Ni måste gifta er direkt.
De känner flera andra tjejer i Gävleborg som befinner sig i liknande situationer, men som inte vågat berätta om sitt giftermål i hemlandet.
– Det är jättemånga. Flera stycken av mina kompisar från olika länder var bortgifta. De vågar inte berätta om det.
Vad tänker du kring det, att så många blir bortgifta?
– Jag hoppas att en dag, att människor förändras och utvecklas, och att de ser sanningen. Att de inser att det är fel att gifta bort sin dotter, säger Jasmine.
Fotnot: Jasmine och Layla heter egentligen någonting annat. Deras röster har lästs in för att skydda deras identitet.
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Mer om hur vi bedriver vårt arbete