Analys: Regeringen förväntas samla i ladorna

Publicerad 21 dec 2015 · kl 17:44 · 1:22 min

Det är full fart i svensk ekonomi nu. Men hur det går under åren framöver avgörs av hur väl Sverige lyckas med att få in flyktingarna på arbetsmarknaden. Det framgår av två rapporter i dag, säger Ekots inrikespolitiske kommentator Fredrik Furtenbach. 

– Den högkonjunktur som många länge väntat på är nu här. Farten i svensk ekonomi är hög. Företagen är optimistiska och hushållen också, åtminstone om sin privatekonomi. Flyktingmottagandet är en del av orsaken till tillväxten, kommunerna spenderar och har fått pengar av regeringen för att klara det.

– Men det betyder förstås inte att det bara finns goda nyheter i dagens prognoser. Regeringen har fått utgifter för flyktingmottagningen som den inte räknat med. Underskottet i offentliga finanserna växer och nu tror regeringen inte på balans i ekonomin förrän 2020. Den kommer behöva låna och spara ytterligare. Dessutom väntas arbetslösheten vända uppåt om ett par år.

Vad betyder flyktingmottagandet på längre sikt då?

– Det är väldigt svårt att svara på, dels för att man inte vet hur många som kommer. Det beror också på hur många av flyktingarna som lyckas komma in på arbetsmarknaden, det har både Finanspolitiska rådet och Konjunkturinstitutet pekat på idag. 

– Finanspolitiska rådet vill se jobb med lägre lön och lägre kvalifikationer, och även KI har tagit upp frågan om lönerna. Det passar förstås bra för många inom alliansen, men Stefan Löfven sade så sent som i sitt jultal i lördags att han inte vill se ett "skuggsamhälle" med lägre löner och sämre villkor. Däremot håller regeringen dörren öppen för till exempel fler RUT-jobb.

Varför fick finansminister Magdalena Andersson kritik i dag i samband med de här rapporterna?

– Både Finanspolitiska Rådet och Konjunkturinstitutet tycker att det är otydligt hur regeringen tänker försöka komma ifrån underskottet i statens finanser. Nu är det ju goda tider även enligt regeringens prognos, och då förväntas den samla i ladorna inför nästa lågkonjunktur - det vill säga driva en politik med överskott. Men det ser ut att vara långt dit.

– Finansminister Magdalena Andersson har ju sagt att regeringen inte längre tänker tillämpa principen "krona för krona", det vill säga att regeringen kan låna till sina reformer, och då frågar sig både Finanspolitiska rådet och KI hur regeringen ska kunna komma tillbaka till överskott. Finanspolitiska rådet var mycket hårdare i sin kritik, men även KI tycker att det är dags för regeringen att börja sikta mot överskott igen om ett par år.

 

EkotAnsvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Mer om hur vi bedriver vårt arbete

Relaterat

Ekots senaste nyhetssändning

Nyheter från Ekot