Tillväxt går att kombinera med klimatåtgärder
Det går att satsa både på en god ekonomisk tillväxt och att rädda klimatet - samtidigt. Det slår forskare och ledande ekonomer från hela världen fast i rapporten Better growth, Better Climate som presenteras idag.
Per Klevnäs som lett det svenska teamet på miljöforskningsinstitutet Stockholm Environment Institute, säger att de närmaste femton åren blir avgörande för världens utveckling.
– Under den här perioden kommer vi att investera uppåt nittio biljoner dollar i infrastruktur, en ofattbar summa. Vilken sorts infrastruktur det blir har stor betydelse både för klimatet och ekonomin, säger han.
Det närmaste decenniet kommer många av världens växande ekonomier att ha enorma behov av att bygga ut infrastruktur, energisystem och jordbrukssektor när befolkningen växer. Upp till en miljard fler människor beräknas flytta in till städerna. Samtidigt ökar kraven på att världens ekonomier snabbt ska minska sina koldioxidutsläpp, om vi ska klara att hålla oss under två graders medeltemperaturökning, som världens länder enats om.
Forskarna på Stockholm Environment Institute har tillsammans med kollegor på forskningsinstitut över hela världen, och en panel av ekonomer ledda av professor Nicholas Stern, letat efter goda exempel som visar att det är möjligt att göra den här sortens stora strukturomvandlingar som både bidrar till ekonomisk utveckling och ett bättre klimat.
Det kan handla om att bygga mer kompakta städer, med bra kollektivtrafik, att öka matproduktionen genom att restaurera utarmad jordbruksmark, eller att byta ut nedsmutsande kol och olja mot förnybar energi som vind och solkraft. Det senare skulle kunna stå för mer än hälften av all ny elektricitet de närmaste femton åren, enligt rapportförfattarna, eftersom de blivit så mycket billigare. Det är en utveckling som inte ens den ledande brittiska ekonomen Nicholas Stern, kunnat förutspå.
– Vi förutsåg inte det snabba prisraset på solenergi, säger Nicholas Stern, som i sin berömda rapport 2006 räknade på vad det skulle kosta att börja göra något åt klimatförändringarna. Han tycker att teknikutvecklingen ser mycket mer lovande ut idag, samtidigt som klimatförändringarna är ännu mer oroande.
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Mer om hur vi bedriver vårt arbete