Vad är det för fel på dansk fläskfilé?
Bespottad men ändå populär - den danska fläskfilén. P4:s Per Brolléus drog till Danmark för att få svar på frågan Vad är det för fel på dansk fläskfilé?
Resan gick via grisbonden Mikaela Johnsson utanför Ljungby till den danske svinproducenten Michael Nielsen i Hilleröd.
Vad får jag se när jag kommer till den danske grisproducenten, undrade reporter Brolléus? Frågan ställdes till grisbonden Mikaela i Hornsborg, någon mil söder om Ljungby, som har en produktion med cirka 250 suggor.
– Avklippta knorrar, trängre burar, suggor som är fastspända längre än dom är i Sverige, mindre halm på golvet i boxarna och bredare spalt, dvs att golvet har springor där man lätt kan städa ner avföring och gammalt hö. Dessutom använder man mångdubbelt mer antiobiotika i danska grisar än vi gör i Sverige, påpekade Mikaela Johnsson.
Hos dansken Michael Nielsen vars anläggningen producerar gris från 850 suggor, alltså betydligt större än anläggningen i Hornsborg, prickade Brolléus av allt det där som Michaela bad honom titta på.
– De hade visserligen spalt i boxarna, men bara på halva ytan. Och några avklippta knorrar såg jag inte till och inte heller såg jag att grisarna bodde trängre eller såg lidande ut. Men suggorna är fixerade några dagar längre i Danmark än i Sverige och man använder mer anitibiotika.
– Ja, det gör vi. Det är bara England och Sverige som ger mindre antibiotika än vi gör, säger danske grisbonden Michael Nielsen. Men båda dessa länder har snart utrotat inhemsk fläskköttsproduktion. Jämfört med tyskarna så ger vi knappt någon antibiotika alls till våra grisar.
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Mer om hur vi bedriver vårt arbete