Månadens diktare janurari: Mare Kandre

Mare Kandre, född 27 maj 1962 i Söderala i Hälsingland, uppvuxen i Göteborg, död 24 mars 2005.

Mare Kandre fick internationell uppmärksamhet med sina
romaner. Dessa och hennes noveller och prosastycken handlar ofta om barns,
särskilt flickors, utveckling till vuxna människor, om kvinnoroller och om
traumati­serade människor som marginaliserats och som väljer att bryta mot
samhällets förväntningar.

    

Berättelserna har en uttalat metafysisk dimension, vilket förstärks av Kandres poetiska språk och framställning, med existentiella frågeställningar som anknyter till den samtida samhällsdebattens huvudfrågor. I sitt för­fatt­ar­skap återkommer hon ofta till ämnen som anpassningen till kvinnorollen, hur ett inre främlingskap (alienation) grundläggs, och drifternas
betydelse.

Hon debuterade vid 22 års ålder med I ett annat land och
beskrevs som ett litterärt underbarn. Romanen Bübins unge jämfördes med verk av Kafka och Dostojevskij. Aliide, Aliide är en uppmärksammad barndomsskildring.   

Mare Kandres poesi befinner sig inte långt från hennes prosa, vare sig
utrycksmässigt eller existentiellt. Ett par av dikterna som Pia Johansson läser
av Mare Kandre, den vecka som hon är Månadens diktare, är faktiskt hämtade från hennes roman Deliria. Och egentligen är det väl bara boken Bebådelsen från 1986 som kan kallas en regelrätt diktsamling.   

Mare Kandre avled 2005 av okända orsaker. Till minne av henne utdelas sedan 2006 Mare Kandre-priset till författare som skriver i
Kandres anda.