Kommuner slår mynt av vindkraftsutbyggnad
För att företag ska få bygga vindkraftverk kräver en del kommuner en så kallad bygdepeng. En kommun som kräver ersättning är Ydre.
Pengarna som kommunerna får in används till bland annat pulkabackar och elljusspår. Miljöminister Lena Ek (C) är kritisk mot det här.
– Jag tror att det är högst tveksamt enligt den reglering vi har som styr verksamheterna. I miljöbalken finns inget stöd för att ta ut ersättning för vindkraftsetableringar, säger hon.
Samtidigt menar Lena Ek att frågan inte enbart ligger på hennes bord, utan att ansvaret delas mellan tre departement.
Sedan augusti 2009 har kommuner vetorätt vid större vindkraftsetableringar. Kommunen måste aktivt säga ja till vindkraftsbolags planer.
Det här vetot används av kommunerna för att kräva bolag på pengar. Kaliber har hittat elva kommuner som till och med har skrivit in det som ett krav i sina vindkraftsplaner. Det kallas bygdepeng – kommunerna vill ha en del av vindkraftverkens avkastning till investeringar i bygden.
– Det är mer eller mindre utpressning kan man säga, säger Rolf Pettersson, som arbetar som projektledare för ett vindkraftsbolag.
Energimyndigheten har flera gånger kritiserat hur lagen används.
– I beslutet ska det bara vara ja eller nej, det ska inte vara några villkor och inte någon ekonomisk ersättning, säger Maria Stenkvist, som är handläggare på myndighetens vindenhet.
Begreppet bygdepeng blev aktuellt när vattenkraften byggdes ut i Sverige. Vattenkraftsbolagen måste enligt lag ge ekonomisk ersättning till den berörda bygden – men motsvarande lag finns inte för vindkraften.
En av kommunerna somhar skrivit in kravet på bygdepeng i sin vindkraftsplan är Ydre kommun, vilket P4 Östergötland berättat om tidigare, 24 september 2012. I Ydre kommun är Sven-Inge Karlsson (C) kommunstyrelsens ordförande:
– En förhandling tycker jag man kan kalla det. Det står som ett krav, men det kanske man får rucka på lite. Man kanske inte klarar det här rent lagligt, jag vet inte det än, säger Sven-Inge Karlsson i en kommentar.
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Mer om hur vi bedriver vårt arbete