Östersjön mår aningen bättre

Nya beräkningar visar att övergödningen i Östersjön har minskat sakta under 2000-talet. Åtgärderna ingår i en aktionsplan för Östersjön, där alla de berörda länder har fått en kvot för minskade utsläpp till 2021.

– Fram till ungefär år 2000 såg vi ingen ljusning, utan det var en konstant hög belastning. Nu, de senaste åren på 2000-talet börjar det se spännande ut. Nu börjar vi se minskning av både kväve- och fosforbelastning, säger Fredrik Wulff, professor i marin systemekologi vid Stockholms universitet - en av dem som har arbetat med rapporten.

Men hur länge dröjer det innan man ka se förändringar i själva Östersjön?

– Tyvärr kommer det att dröja länge. Det finns redan i dag väldigt stora mängder av framför allt fosfor som snurrar runt i Östersjön, så modellberäkningar visar att vi kanske får höja i storleksordningen 30 till 50 år innan vi ser tydliga förbättringar, säger Wolff.

Det här betyder att de syrefria bottnarna i delar av Östersjön kommer att finnas kvar i många år till. Den totala belastningen på Östersjön varje år har uppskattats till 30 000 ton fosfor och 641 000 ton kväve. Nu beräknas utsläppen ha minskat med 3 000 ton fosfor och 50 000 ton kväve.

Orsaken är framför allt byggandet av reningsverk i Polen och Baltikum och åtgärder inom jordbruket. I Sverige, Danmark, Finland och Tyskland måste jordbruket få ner utsläppen av kväve bland annat från sina stora köttfabriker, säger Fredrik Wulff.

– Det här är sådana saker som de stora, intensiva, köttproducerande anläggningarna, med kanske tiotusentals grisar, som måste få en mycket, mycket bättre reningsteknik.

Men det finns en risk för att Polen och de baltiska länderna nu går över till EU:s intensiva jordbruk, som innebär större givor av gödningsämnen och storskalig köttproduktion. EU:s regelverk motverkar åtgärder för att få ner utsläppen, säger Fredrik Wulff.

- Tyvärr är det ju så att det finns utrymme i de här länderna för en intensifiering och ett skräckscenarium skulle vara om Polen och Baltikum hade samma intensiva jordbruk som vi har i södra Sverige eller vad man har i Danmark. Då skulle belastningen till Östersjön kraftigt öka i stället för att minska, säger Fredrik Wulff.

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se